Liberala Katolska Kyrkan i Göteborg 100 år
Province of Sweden - Denmark

 

Vad är
Liberala Katolska Kyrkan?

Att man i Sverige kan finna en kristen kyrka, som hämtar sin inspiration från den levande kosmiska Kristus och den Gudomliga Visdomen är sannolikt något som inte så många känner till. En kyrka, som i sin lära ligger så nära den ursprungliga läran, som Kristus själv undervisade i. En lära där lagen om orsak och verkan, pre-existens och människans inre energisystem har en framträdande plats. Liberala Katolska Kyrkans lära och gudsbild stämmer väl överens med den ”moderna” bilden man genom en intensiv forskning kring bl.a. Dödahavsrullarnas texter har fått av Jesu liv.

Liberala Katolska Kyrkan i Göteborg utgör en intgrerad del av den världsomsännande "The Liberal Catholic Movement". Kyrkan grundlades av biskoparna C.W. Leadbeater och J.I. Wedgwood 1916.

Kyrkans internationella namn är The Liberal Catholic Church och den arbetar i harmoni med dess Liturgi, Principförklaring och övriga officiella dokument.

 

Kyrkan är verksam i fler än 50 länder.

Introduktion

Liberala Katolska Kyrkans uppgift är att främja Kristi verk i världen; den är en fristående och självstyrande sammanslutning, på intet sätt beroende av vare sig Rom eller någon annan myndighet eller auktoritet utanför sin egen organisation. Den är varken romersk-katolsk eller protestantisk, men katolsk. Den kallar sig liberal och katolsk då dess åskådning är både fri och universell. Kyrkans internationella namn är The Liberal Catholic Church. Katolsk betyder främst allomfattande men kan med fördel översättas till universell. Ordet har även kommit att syfta på den historiska kyrkans betraktelsesätt och bruk till skillnad från senare framträdande kyrkosamfunds. Liberala Katolska Kyrkan strävar att förena den katolska gudstjänstformen - dess mäktiga ritual, dess djupa mysticism och dess vittnesbörd om de sakramentala nådegåvornas verklighet - med det vidaste mått av tankefrihet och hänsyn till individens samvete.

Liberala Katolska Kyrkan uppstod som resultat av en fullständig omorganisation 1915-1916 av den gammalkatolska kyrkan i Storbritannien på en mer liberal grundval. Kyrkan härledde sina prästerliga vigningar från Utrechts gammalkatolska ärkebiskopliga stift i Holland. Liberala Katolska Kyrkan har omsorgsfullt bevarat den apostoliska successionen. Den historiska gammalkatolicismens religiösa och läromässiga åskådning är inte den Liberala Katolska Kyrkans som, då den betecknar sig som katolsk, gör detta för att ange den källa varur dess prästerskap erhållit sina vigningar samt dess organiska enhet med den historiska kyrkan.

Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans "Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.

I ljuset av Den Gudomliga Visdomen

Det var den ständigt levande Kristus själv, som i början av 1900-talet gav impulsen till skapandet av en ny kristen kyrka. Den skulle vara helt befriad från de mänskliga irrläror och de dogmer, som genom århundraden hade fyllt så många kristna med en fruktan för Gud, för döden och ett evigt helvete. Den nya kyrkan skulle byggas på ett andligt fundament med två huvudmål:

 

•    Att bevara och vidareföra den Sakramentala Kraften från gamla tider till vår tid.

•    och att skapa en kyrka vars ritualer och lära kan tolkas i ljuset av Den    Gudomliga Visdomen.

 

Uppgiften att återuppbygga och återuppliva en kyrka där den uråldriga visdomstraditionen åter fick lov att blomstra och där den gamla bilden av Guds vrede och förbannelse ersattes av den ljusa och kärleksfulla gudsbilden Kristus själv talade om, lades i händerna på de framstående biskoparna C.W. Leadbeater och biskop J.I. Wedgwood, båda tidigare präster i den Anglikanska Kyrkan. Kyrkans namn blev ”Ecclesia Libera Catholica”, The Liberal Catholic Church. De inspirerades till att grunda en helt ny och fri kyrka med absolut trosfrihet, en universell kyrka, där Kristi kärleksbudskap och Guds plan med människans evolution har en framträdande plats.

 

Sakramental forskning

Det var i en intensiv atmosfär och med pionjäranda som de två biskoparna C.W. Leadbeater och J.I. Wedgwood påbörjade sin forskning av de sju sakramenten, gudstjänsternas uppbyggnad och funktion, och kyrkliga handlingar som t.ex. vigsel och dop. Frågor om vad som sker i den inre människan under vigselhandlingen eller dopet väcktes och bearbetades. Man arbetade tillsammans med en stor grupp människor, bl.a. Annie Besant, efter ett vetenskapligt koncept man inte tidigare hade sett. Arbetet som pågick under flera år framlades bl.a. i boken The Science of the Sacraments (1920).

 

Andra böcker skrivna efter samma vetenskapliga koncept är bl.a. Kristen Gnosis, Den kristna trosbekännelsen, The Inner Side of Christian Festivals.

Goeffrey Hodson, präst i kyrkans New Zeeländska gren, och en av vår tids största klarseende, ger sina fördjupade tolkningar i böcker som The Hidden Wisdom in the Holy Bible, The Christlife from Nativity to Ascention och The Kingdom of the Gods (handlar om änglavärlden). Han är också författare till boken The Miracle of Birth , en clairvoyant studie av uppbyggnaden av det mänskliga fostret under de första 9 månaderna.

 

En kristen kyrka där andlighet har en central plats

Liberala Katolska Kyrkan är således en kristen kyrka baserad på andlig visdom,

inre förståelse och den gudomliga visdomstraditionen.

 

Kyrkan hävdar att:

 

• Människan är gudomlig.”Vet ni inte, att ni är ett Guds tempel,

och att Guds Ande bor i er”.

 

• Människan kommer genom flera efterföljande liv här på jorden

att gradvis nå fullkomlighet.

 

• Människan står till ansvar för sina handlingar, känslor, tankar och idéer, alltså lagen om orsak och verkan, ”som en människa sår, skall hon också skörda”.

 

• Döden är inte slutet på livet, men en födelse in till ett långt rikare liv, där vi först genomgår en rening, innan vi träder in i himmelsvärlden för att assimilera och omvandla all vår strävan, till egenskaper, som vi sedan föds med i en senare tillvaro.

 

Människan är ett led i en lång kedja av liv, som sträcker sig från det lägsta till det högsta. Liksom hon hjälper dem som står under henne, blir hon också hjälpt av dem som står över henne på livets stege, och mottager därmed en fri nådegåva. Det finns ett samfund av helgon, rättfärdiggjorda, fullkomliggjorda människor, även kallade de heliga, som hjälper mänskligheten. Det finns en ordnad skara av tjänande änglar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De sju sakramenten

För att hjälpa oss till att bära livets svårigheter och motgångar har Kristus utifrån sin kärlek och visdom skänkt oss Sakramenten. Ovannämnda forskning har visat, att de är ovärderliga nådegåvor som har givits oss, och att de är av ovärderlig betydelse för andligt sökande människor, då de verkar starkt upplyftande för utvecklingen av människans inre konstitution.

 

•   Vid Dopets Sakrament genomgår vi en rening, vilken speciellt för barn är ytterst verkningsfull. En skyddsängel knyts till dopkandidaten, och de översta "kraft-center" smörjes i enlighet med en 2000-årig tradition med helig olja, varigenom kandidatens goda egenskaperna stimuleras.

Genom Dopet blir man sakramental medlem av kyrkan.

 

•   Vid Konfirmationens Sakrament blir vi mottagna som "riddare i Kristi tjänst". Den Helige Andes kraft utgutes över oss, och det skapas en tätare förbindelse mellan personligheten och den högre själen.

 

•   Nattvardens Sakrament: Kristus har instiftat en ritual som gör det möjligt att skapa en direkt kanal till Honom. Genom de två kraftfulla uttrycken ”Detta är min Lekamen”, och ”Detta är mitt Blod” (vilket betyder: "Detta är mitt Livs Essens"), strömmar Kristuskraften ned genom altarbrödet och altarvinet, som på ett mystiskt sätt förvandlas till att bli bärare av Hans andliga Lekamen och Blod, dvs Hans andliga väsens innersta essens. Det arameiska ordet dama, som i Matt. 26:27-29 har översatts till”blod”, har också betydelsen frekvens,vibration, juice, vin och essens.

 

De övriga Sakramenten är:

 

• Absolutionens Sakrament

• Det Heliga Äktenskapets Sakrament

• De Heliga Ordinationernas Sakrament

• Den Heliga Smörjelsens Sakrament

 

Ett av Kristi mål med den Liberala Katolska Kyrkan är att förvalta och utdela Sakramenten fullt och helt in i den nya tidsåldern, där broderskap och samarbete kommer att bli nyckelord.

 

Kyrkans mål är att sända ut ljus till världen, att vara en motvikt till de mörka krafter, som försöker att hålla tillbaka utvecklingen. När du därför deltar i tjänsterna, användes dina ädla och hängivna tankar och känslor till att bygga upp en mäktig kraft, vilken som en stor välsignelse sprides ut till omvärlden. Du är då en sann medarbetare i Kristi tjänst.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad kan Liberala Katolska Kyrkan ge dig?

De sju sakramenten; Dop, Konfirmation, Nattvard, Vigsel, Absolution, De Heliga Ordinationerna och Den Heliga Smörjelsens Sakrament.

 

Mässan är kyrkans viktigaste gudstjänst, där nattvardsbordet alltid står öppet för alla, oavsett deras tro. Mässan ger möjlighet till att mottaga och sprida ljus och kraft i världen, samt genom Nattvardens sakrament att bygga upp din energikropp och styrka din kontakt med den andliga dimensionen.

 

• Läkegudstjänsten styrker din inre kropp, och därmed också din fysiska kropp. Den renar och beskyddar den emotionella och mentala delen av dig, dvs. astral- och mentalkropparna.

 

• Den Sakramentala Välsignelseandakten (Benediction) fungerar som en mycket stark fjärrhealing för hela världen, och den är en form av musikmeditation.

 

• Välsignelse av hemmet.

 

Tillsammans etablerar vi kontakten med det gudomliga och uppbygger det andliga templet, tillsammans deltar vi med de inre världarna i att sprida styrka och välsignelse över jorden.

 

Liberala Katolska Kyrkans förnämsta uppgift är att noggrant förvalta och vidareföra den sakramentala kraften från den gamla tiden till den nya, och att inspirera den enskilda människan till att se, att det är i vårt eget inre vi finner Kristus, Kristus-i-Oss. Invigningens väg är vår egen väg. Kristi exempel kan användas som en vägvisare och som en symbol. Men i realiteten är det inne i vårt eget inre, som invigningens resa påbörjas, och det är här det hela äger rum. Detta skeende kan ingen religion eller kyrka ha monopol på.

 

Liberala Katolska Kyrkans alternativa Trosakt

 

”Vi tror att Gud är Kärlek och Makt och Sanning och Ljus; att fullkomlig rättvisa leder världen; att alla hans barn en dag skall nå hans fotapall, hur långt på vilsna vägar de än må vandra. Vi tror på Guds faderskap och människornas broderskap; vi vet vi tjänar honom bäst, när bäst vi tjänar våra medmänniskor. Så vilar hans välsignelsee över oss och frid evinnerligen. Amen.”

 

Kyrkan använder sig också den Nicenska Trosbekännelsen som är gemensam för flertalet av de kristna kyrkorna i världen.

 

 

 

 

 

En modern teologi

Människan, som till sitt väsen är gudomlig, kan slutligen lära känna den gudom vars liv hon delar och genom att gradvis under successiva liv utveckla de gudomliga förmågor som är förborgade i henne, kan hon tillväxa i kunskap om universum, som i sig självt är uttrycket för det gudomliga livet. Denna väg att närma sig den gudomliga sanningen har sedan Ammonius Sakkas’ tid i 3:e år-hundradet e.Kr. kallats teosofi och är densamma som de hinduiska Upanishadernas urgamla Brahmavidya eller buddhisternas dhyana (kinesiska Ch’an, japanska Zen). Den har sitt fulla stöd i den Heliga Skrift. Termen ”teosofi” har ständigt framträtt i den religiösa tankevärlden såväl i Öst som Väst och den innebär inte endast mysticismen, utan också den eklektiska (sammanställande, utväljande) filosofin, som står att finna inom all religion.

Vid utformning av denna samling trossatser och etiska principer intager Liberala Katolska Kyrkan i vissa avseenden en särställning bland de kristna kyrkosamfunden. Den kristna kyrkan har i alla tider innehållit skiftande tankeskolor. De medeltida skolastikerna, som systematiserade teologin i den västerländska kyrkan, följde Aristoteles metod, men de tidigare bland kyrkofäderna med filosofisk inriktning var platonister, och utan att underskatta det skolastiska systemets klarhet och precision har Liberala Katolska Kyrkan mycket gemensamt med den kristna traditionens platonska och neo-platonska skola.

Kyrkan framhåller, att en teologi kan rättfärdiga sig och ha varaktigt värde endast i den mån som den kan motstå ständig omprövning i ljuset av den framåtskridande mänskliga kunskapen och individuellt andligt uppvaknande; en sådan teologi är av teosofins natur. Teosofi (grekiska för ”gudomlig visdom”) skiljer sig från teologi därigenom, att den framhäver betydelsen av varje individs strävan mot andlig förståelse grundad på personlig erfarenhet (gnosis eller sophia) i motsats till dogmatiska påbud beträffande speciella skrifttolkningar, som kan vara begränsade genom människans världsliga kunskap under en viss historisk period.

Medan vissa högre läror alltid tillhör uppenbarelsens område, eftersom de ligger bortom vår fattningsförmåga och insikt, finns det andra närmare liggande läror, som kan undersökas och verifieras, och även vidareutvecklas, av de människor som uppnått större andlig mognad.

Utdrag från ”Liberala Katolska Kyrkans Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.

Gudomens feminina aspekt

Liberala Katolska Kyrkan erkänner inom Guds Faderskap en gudomens modersaspekt som frambringar och när allt skapat liv. Denna aspekt är representerad genom den Heliga Jungfru Maria, vars kärleksfulla omsorg om alla kvinnor och barn och om alla som lider, berikar vår Herre Kristi gudomligt prästerliga verksamhet. Den framträder på jorden genom vårt erkännande av livets helighet och visar sig i det mänskliga moderskapets offer och kärlek, som framkallar vår djupa vördnad och respekt.

Utdrag från ”Liberala Katolska Kyrkans Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.

Enhed med alle religioner

Liberala Katolska Kyrkan tror att det finns en kärna av läror och mystisk erfarenhet som är samfälld för alla religioner och som inte kan påstås vara någons speciella egendom. Liberala Katolska Kyrkan är verksam inom kristendomens område och betraktar sig som en klart kristen kyrka, men anser inte desto mindre att de övriga stora världsreligionerna är gudomligt inspirerade och att de alla är utflöden från samma källa, om än olika religioner framhäver olika sidor av samma grundtankar. Somliga aspekter på dessa kan temporärt falla i glömska. Grundlärorna vilar på sitt eget inneboende värde. De utgör den sanna katolska tro som är katolsk emedan den är framställningen av allomfattande principer i naturen. S:t Augustinus skrev:

”Det som vi nu kallar den kristna religionen existerade hos våra förfäder och har inte saknats från människosläktets begynnelse till stunden för Kristi ankomst i köttet från vilken tid den sanna religionen, som redan fanns, började kallas kristen” (Retract. I, XIII:3).


Samma princip innefattas i den välkända förklaringen av S:t Vincent av Lerins: ”Id teneamus quod ubique, quod semper, quod ab omnibus creditum est: hoc etenim vere proprieque catholicum”, (”Låt oss hålla fast vid det som överallt, alltid och av alla varit trott, ty detta är sannerligen och rätteligen katolskt.” (Commonitorium kap. 2 (4).)
Liberala Katolska Kyrkan söker följaktligen inte omvända människor från en religion till en annan.

 

Utdrag från ”Liberala Katolska Kyrkans Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.

Lärosammanfattning

1.   Liberala Katolska Kyrkan förkunnar Guds existens; oändlig, evig, översinnlig och inneboende. Han är det Ena Väsendet från vilket alla existensformer härstammar. ”I Honom är det som vi lever och rör oss och är till” Apg 17:28.

 

2.    Gud manifesterar sig i sitt universum som en Treenighet, vilken i den kristna religionen kallas Fader, Son och Helig Ande, tre Personer i en Gud, av samma väsen, samma Evighet; Fadern orsaken till allt, Sonen, Ordet som blev gjort till kött och bodde ibland oss, Den Helige Ande Livgivaren, inspirationskällan, heliggöraren.

 

3.     Människan är en förening av ande, själ och kropp. Människans ande, gjord efter Guds avbild, är till sitt väsen gudomlig. Därför kan hon inte upphöra att existera; hon är evig och hennes framtid är en, vars härlighet och glans är utan gräns.

 

4.    Kristus lever bestandigt som et mægtigt åndeligt nærvær, ledende og op-retholdende sit folk. Den guddommelighed, der var manifesteret i Ham ud-folder sig gradvist i alle mennesker, indtil hver enkelt når frem „til mands modenhed og til det mål af vækst, da vi kan rumme Kristi fylde“ (Ef. 4.13).

 

5.     Världen är skådeplatsen för en ordnad plan, enligt vilken människans ande, genom att hon upprepade gånger uttrycker sig själv under varierande levnadsvillkor och erfarenheter, ständigt utvecklar sina krafter. Detta andliga framträdande äger rum under en okränkbar lag om orsak och verkan. ”Vad människan sår, det skall hon ock skörda” Gal 6:7. Hennes göranden och låtande i varje fysisk inkarnation bestämmer i stor utsträckning hennes erfarenheter efter döden i den mellanliggande världen (eller reningens värld) och i den himmelska världen och påverkar i hög grad förhållandena vid hennes nästa födelse. Människan är en länk i en vidsträckt livskedja, som sträcker sig från det högsta till det lägsta. Så som hon hjälper dem som står lägre, så får hon hjälp av dem som står ovan henne på livsstegen, sålunda erhållande en fri nådegåva. Det finns ett de Heligas Samfund av rättfärdiga, fullkomnade människor eller helgon, som hjälper människosläktet. Det finns en ordnad skara av styrande änglar.

 

6.      Människan har etiska plikter mot sig själv och andra. ”Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd. Detta är det yppersta och förnämsta budet. Därnäst kommer ett som är detta likt: Du skall älska din nästa såsom dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna”. Matt 22:37-40.

Det är människans plikt att lära sig urskilja det gudomliga ljuset inom sig själv och andra, det ljus ”som upplyser alla människor” (Joh 1:9). Emedan människorna är Guds söner, är de bröder och oskiljaktigt sammanlänkade; det som skadar den ene, skadar hela brödrakretsen. Således har människan en plikt mot Gud både inom sig själv och andra; för det första, att ständigt sträva att leva upp till det högsta i henne, varigenom det blir möjligt för Gud inom henne att komma till ett alltmer fulländat uttryck; för det andra, att erkänna broderskapets faktum genom oupphörlig strävan mot osjälviskhet genom kärlek, hänsyn och tjänande gentemot sina medmänniskor. Att tjäna mänskligheten, hysa vördnad för allt liv och offra det lägre självet för det högre är lagar för andlig växt.

 

7.      Kristus instiftade olika sakrament i vilka en inre och andlig nåd gives oss genom ett yttre synligt tecken. Det finns sju kyrkobruk som kan räknas som sakrament, nämligen Dopet, Konfirmationen, den Heliga Eukaristien, Avlösningen, den Heliga smörjelsen, Äktenskapet, och de Heliga Ordinationerna. Läran om dessa sakrament är i tillräcklig utsträckning framställd i Fria Universella Kyrkans liturgi. Kristus, det levande överhuvudet i den kyrka som Han grundat, är den verklige utdelaren av alla sakrament.

 

Eftersom Liberala Katolska Kyrkan välkomnar till medlemskap alla som söker sanning, kräver den inte, att dess medlemmar i varje detalj accepterar denna Principförklaring och Lärosammanfattning. Den må emellertid anses utgöra Liberala Katolska Kyrkans särskilda bidrag till det kristna tänkandet.

 

Biskoparna i Liberala Katolska Kyrkan är beredda att till ordination antaga endast de kandidater som finner sig stå i allmän överensstämmelse med denna Principförklaring och Lärosammanfattning.

 

Utdrag från ”Liberala Katolska Kyrkans Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.